Varför fuskade Volkswagen?

VW har som bekant utsatt sina kunder för ett historiskt bedrägeri när man manipulerat avgasvärdena på sina dieselbilar under en lång rad av år. Hur kan något sådant hända? Någonstans måste det ha börjat i det lilla. En medarbetare har sagt till en annan: ”det här kan vi fixa genom att fuska”. Den personen har då inte tagit sig för pannan och utbrustit ”men människa, hur tänker du”. Svaret har snarare varit ”vilken bra idé!”. Och så har det rullat på. Idén måste ha provtryckts gång på gång och stödet har växt till att bli tillräckligt omfattande för att möjliggöra att en historiskt dålig idé omsatts i praktiken. Och fusket användes inte ett enstaka år för att rädda en akut situation utan ”lösningen” användes under en rad av år.

I vilken typ av verksamhet kan något sådant hända? Mikael Wickelgren, forskare inom fordonsindustrin, gav en förklaring i Vi Bilägare (3 november 2015): ”Volkswagen har en stark hierarki där företagsledningen pekar med hela handen och säger till sina underordnade: lös problemet.” Flera andra med kunskap om Volkswagen har pekat på samma orsak; att det rör sig om en företagskultur snarare än enskilda chefers dåliga omdömen. Skadan på varumärket är självfallet enorm och ingen vet hur historien slutar.

Bilden med det nedsmutsade VW-märket hittar man på shutterstock sedan den 29 september. Man hittar den om man använder något av sökorden diesel, bränsle, korruption, fläcka, ful, fult, grumlig, ojuste, oren, orena, orättmätig, osnygg, osnyggt, skita ner, skitig, smutsa ner, smutsig, smutsigt, snuskig, geggig, gyttja, lera, fälla, bedragare, bedrägeri eller förfalskning. Knappast de sökord ett företag vill bli förknippat med.

Av |2017-05-22T19:14:14+00:005 februari 2016|Etiketter: |Inga kommentarer

Skriv gärna en kommentar