Hitta och utmana verksamhetens QWERTY

Livet är fullt av vanor och lösningar som vi använder utan att reflektera närmare över det. Ibland är det inget bekymmer, i andra fall hindrar det vår prestation och utveckling. En av vardagslivets mest kända historiska arv är QWERTY-tangentbordet som patenterades 1875. (QWERTY syftar på bokstävernas placering på tangentbordet om man börjar läsa av dessa från tangentbordets övre vänstra hörn.) Ibland påstås det att bokstäverna placerats så för att säljaren enkelt skulle kunna skriva typewriter utan att lämna första raden, men det verkar inte finnas bevis för detta. Så vilken är QWERTY-tangentbordets bakgrund och varför använder vi fortfarande det?

År 1868 tog amerikanen Chrisopher Sholes patent på den första kommersiellt gångbara skrivmaskinen. På den tiden såldes skrivmaskiner mest till professionella användare, få köpte skrivmaskin för att skriva brev till mor. Köparna blev snart flinka användare, så flinka att skrivhastigheten översteg vad maskinen mekaniskt klarade av. När en typarm inte hann undan innan nästa skickades upp mot papperet så låste sig allt och man fick typarmssallad. Det här blev ett allvarligt problem och rent av ett hot för skrivmaskinens uppfinnare. Detta måste lösas! Sholes analyserade då bokstävernas placering och provade sig fram till en bättre fungerande lösning. Det slutade med en tangentbordslayout där vanligt förekommande bokstäver hamnade långt ifrån varandra, för minskad risk för kollision, och på ett sådant sätt att skrivhastigheten sjönk, allt med utgångspunkt i engelska språket.

Idag, ungefär 150 år senare, använder vi QWERTY-layouten mer än någonsin. En lösning gjord för att sänka skrivhastigheten och möjliggöra fortsatt försäljning av en produkt vi slutade använda för sådär 40 år sedan. Flera bättre layouter har utvecklats genom åren men dessa har inte fått någon genomslagskraft (som Dvorak-tangentbordet). QWERTY-lösningens bakgrund är med andra ord känd men varför vi fortfarande använder den, det handlar mest om vanans makt och svårigheten att förändra en dominerande standard – och kanske om vår oförmåga att utmana vad vi uppfattar som självklart.

Både vardags- och arbetsliv är fullt av olika former av QWERTY-lösningar med varierande betydelse och möjlighet att förändra. Spårvidden på en järnväg lär motsvara den på en tvåhästars romersk vagn. QWERTY tränger sig ibland också in i vår kultur och våra etikettsregler. Vi anser det alltjämt viktigt att inte stoppa en vanlig bestickskniv i munnen, trots att det numera inte finns någon risk att skära av tungan. Eller så uppstod regeln med kniven för att gaffeln introducerades sent och blev först adelns redskap. Överanvändning av kniven betydde då att man tillhörde bönderna. Men ingen verkar veta regelns ursprung säkert, likväl anses den viktig. Kanske är det idag sämre etikett att döma de som stoppar kniven i munnen än att faktiskt göra det? Bara en tankeövning…

Räkna med att QWERTY finns i arbetslivet, i många olika skepnader och former. Ta inget för givet – leta efter och våga utmana verksamhetens alla hämmande QWERTY.

Av |2017-01-14T20:03:30+00:0014 januari 2017|Etiketter: , , |Inga kommentarer

Skriv gärna en kommentar