Att avstå från att fatta beslut är också ett beslut

Traditionellt har förändringar utretts noggrant innan de startats. Man har gjort kalkyler och nyttoanalyser och på olika sätt försökt bevisa att den förestående förändringen är mödan värd. Och ungefär så går det till idag också, en betydande bevisbörda läggs på den som vill förändra.

Däremot avkrävs sällan beslutsunderlag från den som vill bevara status quo. Förslag om förändring upplevs som ett nytt vägval som måste motiveras väl. Att fortsätta som tidigare ses däremot som en ofarlig extrapolering. Men att bestämma sig för att inte förändra, dvs att fortsätta som vanligt, kan vara ett lika vanskligt beslut som en förändring. Vi borde börja tänka annorlunda. Ska vi göra likadant imorgon? Hur tog vi det beslutet? Hur vet vi att det är rätt?

Det kan också vara klokt att minska bevisbördan för den som vill förändra. Ibland måste man förändra och påbörja resor utan att man har alla svar. Det kanske inte är möjligt att ta fram alla svar, eller tar det för lång tid att ta fram dem, när alla svar finns är det kanske försent.

Faktabaserade beslut som princip hyllas ofta. Men riktigt viktiga beslut utmärks ofta just av att det är svårt att få fram ett faktabaserat beslutsunderlag. Den som köper teve kan ta reda på det mesta inför beslutet. Värre är det för den som köper bostad, väljer skola eller flyttar samman med en partner. Ungefär så är det på jobbet också, halvviktiga beslut kan tas baserat på fakta medan viktiga beslut saknar fakta.

Av |2018-06-13T15:42:57+00:0013 juni 2018|Etiketter: , |Inga kommentarer

Skriv gärna en kommentar