Spelar du någon roll?

Självklart spelar du en roll, i olika sammanhang och på olika sätt. Men i vilka sammanhang och på vilket sätt?

Att spela en roll, att göra skillnad, vill nog alla i någon mån, både i och utanför arbetslivet. Men för en del verkar viljan att spela en roll vara högst ojämnt fördelad mellan olika sammanhang. Personer som annars gärna tar på sig en framträdande roll, eller åtminstone vill tro att de har en sådan, vill ibland lämna walk over när koldioxidutsläpp, klimatförändring och hållbarhet kommer på tal.

Plötsligt förs resonemang som antas leda fram till ett hållbarhetsfrikort som logiskt utgår ifrån idén om att enskilda individer spelar ingen roll. Ganska praktiskt då frikortet därmed säger att man kan göra som man vill och både konsumera och resa utan att besvära sig själv med någon för- eller eftertanke.

Många blir plötsligt också matematiskt intresserade. ”Vad spelar det för roll vad jag gör? Vet du inte hur många som lever i Kina och hur mycket de släpper ut?” (Intresset för att ta reda på hur många kineser som är upptagna med att förse svenskarna med varor brukar inte alls vara lika stort.) Och förvisso. Närmare 1,4 miljarder kineser är fler än 10 miljoner svenskar. Det är ett påstående som är väsentligt slagkraftigare än ”fem myror är fler än fyra elefanter.”

Så länge vi pratar om ett fåtal individer och jämför dessas påverkan med miljon- eller miljardpopulationer så kan var och en lugnt luta sig tillbaka. Det spelar absolut ingen roll vad varken du eller jag gör. Det gäller alla 10 miljoner svenskar.  Lustigt nog kan man upprepa det resonemanget 7,6 miljarder gånger, dvs för varje individ på jorden. Hållbarhetsfrikortet kan alla spela. Det funkar alltid, på individnivå. Så om du så tvunget vill; du spelar ingen roll.

Varför inte prova logiken på andra områden? Kontakta finansministern och förklara att det spelar absolut ingen roll om du betalar skatt. För det gör faktiskt inte det. Direkta skatter på arbete uppgick 2017 till ungefär 636 miljarder. Jag antar att även din skatteinbetalning känns fjuttig i sammanhanget? Så egentligen är vi alla lurade. Ingen av oss gör någon skillnad med våra skatteinbetalningar, vi kunde lika gärna avstått.

Frikortstänket står i kontrast till hur vi resonerar i många andra sammanhang. Exempelvis är ett deltagande i riksdagsvalet kring 87% byggt på en skapligt spridd övertygelse om att valresultat byggs upp av många individers engagemang. Men egentligen kunde alla haft en lugn septembersöndag och tänkt ”why me.”

Och mycket riktigt, alla dessa frikortsinnehavare verkar inte ta med sig synsättet till andra sammanhang. Och överfört till andra områden är resonemanget inte så stimulerande:

”Ska vi förbättra oss?”
”Nej, behövs inte. Jag vet någon som redan nu är sämre än vad vi är.”

 

PS. Du inser att det inte är slump att det är en man på bilden?

Av |2018-10-24T22:51:33+00:0024 oktober 2018|Etiketter: , , |Inga kommentarer

Skriv gärna en kommentar