Den nya socialtjänstlagen ställer höga krav: arbetet ska vara mer förebyggande, mer tillgängligt och mer kunskapsbaserat. Samtidigt säger en majoritet av kommunerna att de inte tror sig klara av att leva upp till lagen. Enligt Dagens Samhälle (och Vision som undersökt frågan) uppger 78 procent av socialcheferna att det är svårt att ge rätt stöd inom ramen för budgeten. Diskussionen fastnar ofta i resurser – mer pengar, fler medarbetare.
Det kommunala uppdraget bjuder på svårlösta ekvationer, ibland till synes utan lösning. För socialtjänsten innebär det att processerna ska förändras i linje med ett utökat uppdrag, men budgeten följer inte med. Ändå finns en annan sida att beakta: resurser frigörs när rätt processer är på plats och fungerar som tänkt. Då minskar dubbelarbete, flaskhalsar och ineffektivitet. Tid kan läggas på rätt saker, i rätt tid.
Socialförvaltningen tillhör i många kommuner de verksamheter som har högst processmognad (i andra änden ligger ofta skola och utbildning). Förutsättningarna är därför relativt goda för att fortsätta utveckla processerna. Här är fem konkreta sätt där rätt processer gör skillnad – i socialtjänsten, men lika mycket i många andra verksamheter:
- Mindre dubbelarbete. I socialtjänsten får samma individ ofta lämna samma uppgifter flera gånger till olika handläggare, eller så gör olika enheter egna utredningar. Här finns en stor potential att frigöra tid genom gemensamma processer och informationsdelning. Oklara roller och brist på standardiserade arbetssätt gör annars att samma arbete utförs flera gånger.
Med tydliga processer: Ett definierat flöde för mottagning, utredning och insatser minskar upprepningar och frigör tid för analys och klientkontakt. - Kortare väntetider. Människor i utsatta situationer har inte råd att vänta. Långa handläggningstider skapar både lidande och större framtida behov. Att kapa ledtider genom tydligare processer är därför helt avgörande för lagens intention om en mer tillgänglig och förebyggande socialtjänst. När beslutsvägar och mandat är oklara blir ärenden liggande – ibland i månader – och den enskilde lämnas i ovisshet.
Med tydliga processer: Beslutsnivåer och mandat klargörs. Fler ärenden kan avgöras direkt, väntetiderna kortas och hjälpen kommer i rätt tid. - Tidigare insatser minskar framtida behov. Det här är kärnan i lagändringen. Att komma in tidigt kräver etablerade processer för upptäckt, bedömning och insats – annars blir det bara vackra ord. Utan strukturer för tidig upptäckt kopplas socialtjänsten in först när problemen redan hunnit förvärras.
Med tydliga processer: En systematisk kedja för tidig upptäckt – snabb bedömning – tidiga insatser gör att tunga och kostsamma åtgärder kan undvikas. - Bättre samverkan över gränser. Socialtjänsten klarar sällan sitt uppdrag ensam. Barn, unga och vuxna rör sig mellan skola, vård, föreningsliv och arbetsmarknad. När aktörer arbetar var för sig riskerar insatserna att bli splittrade och ineffektiva, och individen hamnar lätt mellan stolarna.
Med tydliga processer: En gemensam samverkansprocess håller ihop helheten och skapar trygghet. - Styrning genom fakta i stället för brandsläckning. Socialtjänstens vardag präglas ofta av akuta ärenden. Lagens krav på kunskapsbaserat och systematiskt arbete kan bara uppfyllas om det finns processer som fångar data och ger underlag för proaktiv styrning. Utan det blir arbetet reaktivt och kortsiktigt.
Med tydliga processer: Inbyggda mätpunkter ger ledningen kunskap i tid och gör det möjligt att styra proaktivt.
Socialtjänsten står inför en tuff utmaning, men den är inte ensam. I nästan alla organisationer leder bristfälliga processer till att resurser försvinner i exempelvis dubbelarbete, väntetider och brandsläckning.
Att göra rätt saker och saker rätt går hand i hand. Med rätt processer frigörs resurser – och det blir möjligt att faktiskt uppfylla uppdragets intentioner.
