Bedriver din organisation ”fallprevention”? Ja, en oväntad fråga men förklaring följer! Varje år orsakar fallolyckor i Sverige betydande lidande, 2000 dödsfall och samhällskostnader på 16,8 miljarder. Orsakerna till dessa olyckor är många och varierande vilket gör ansvarsfrågan diffus. Vem är egentligen ansvarig för att förhindra dem – om någon alls?

En studie utförd av SUS (Skånes Universitetssjukhus) undersökte patienter som sökt vård efter en fallolycka utan att ha drabbats av en fraktur. Dessa patienter erbjöds ett läkarbesök där individuella fallriskfaktorer identifierades utöver den medicinska undersökningen. Baserat på dessa risker vidtogs sedan möjliga åtgärder. Patienterna fick exempelvis hjälp att justera sina läkemedel, kompensera för syn- och hörselproblem eller hjälp mot inkontinens. Dessutom erbjöds de en åttaveckors träningsperiod med en fysioterapeut.

Resultatet? Ett halvår efter insatserna hade antalet fallolyckor bland deltagarna minskat med hela 57%. Detta innebär inte bara minskat lidande och bibehållen livskvalitet för individen, utan också betydande kostnadsbesparingar för samhället. Fallprevention gynnar med andra ord alla inblandade.

Fallprevention är ett bra exempel på proaktivitet och kundorientering. Det bygger på ett lite bredare perspektiv på ”varför är vi här” och ”hur kan vi hjälpa dem vi finns till för”. Det går sannolikt inte att hitta stöd i organisationsschemat för att fallprevention är en möjlig del av uppdraget. Att prioritera förebyggande arbete visar att Region Skåne inte bara ser patienter som ”vårdfall” utan som individer vars livskvalitet de vill förbättra. Att detta också leder till minskade kostnader är självfallet också av stor betydelse. Men det är den empatiska dimensionen som guidar tanken bäst, snarare än den ekonomiska.

Ett liknande sätt att tänka och agera skulle i andra sammanhang kunna innebära exempelvis att skolan utöver att fokusera specifika kunskapsmål och prestationer också mycket bättre hjälper eleven till välbefinnande, motivation och en känsla av meningsfullhet i lärandet. Eller att offentlig planering och samhällsbyggnad utöver att möta behov av bostäder och infrastruktur också tydligt bidrar till att skapa trygga och inspirerande miljöer som främjar gemenskap och mental hälsa.

Att arbeta proaktivt och kundorienterat leder till både mänskliga och ekonomiska vinster. Vad skulle motsvarande tankesätt (fallprevention) ge för nya sätt att möta kunderna när det gäller din organisation? Skulle det leda till förändrade tjänster? Eller helt nya? Eller saknas helt den värderingsmässiga grunden för att ens föra en diskussion kring ämnet?