Det är inte lätt att sammanfatta en bok som redan är komprimerad. Nordström och Schlingmann har på 130 små sidor skrivit en sällsynt läsvärd bok för den som eventuellt är intresserad av samtid och framtid. Författarna plockar samman pusselbitarna för företeelser du redan känner till – och sätter de nytt ljus på dem. Till detta adderar de pusselbitarna du missat och lägger samman det mönster av samverkande rörelser som du behöver förstå och bemästra som ledare.

Nordström och Schlingmann resonerar till stor del kring ämnena staden, klimatet och arbetslivet. När det gäller klimatet har vi knappt en generation på oss att fixa konsekvenserna av sju generationers industrialisering. Eller annorlunda uttryckt, det som byggts under drygt 200 år ska nu byggas om på en tiondel av tiden. Läsaren påminns om att i brytningstider måste vi kunna lämna lösningarna från det förgångna, lösningar som inte längre är lösningar. Författarna konstaterar att det aldrig funnits mer att förstöra än idag, förstöra för att skapa nytt.

Pandemin fungerade som en tidsmaskin. På tio veckor förflyttade vi oss tio år fram i tiden. Vi fick distansarbete, ökad e-handel och förändrade stadskärnor. Med följde också en ökad osäkerhet som tilltog med Rysslands invadering av Ukraina. Nu har vi politisk risk, säkerhetspolitiska spänningar och inflation. Festen är slut. Cocktailen kombineras med en tilltagande klimatkris. Men vi befinner också i början på en ny tid. Författarna väljer att kalla 2020 för år noll. (Senast vi hade år noll anser många var 1945.) Kris bryter upp det som länge varit statiskt. Vi har drivits från att under pandemins inledning vara ofrivilliga innovatörer till att alltmer vara frivilliga sådana.

Med föränderliga tider följer nya behov och möjligheter. Ett av de områden som kräver fortsatt förändring är arbetslivet. Dolly Parton var tidigt ute och sjöng redan 1980 om ett statiskt arbetsliv som tar mer väsentligt mer än det ger; “working 9 to 5, what a way to make a living”.  Och Dolly fick mer och mer rätt i sin kritik. Långtgående standardisering av allt från produkter till arbetstider kommer att bli en historisk parentes. Normen för arbetslivet är död (men hålls igång med konstgjord andning). Allt fler av livets och arbetslivets konstanter blir variabler.

Det är hög tid för innovationer när det gäller hur vi organiserar verksamheter. Den funktionsorienterade organisationen, med rötter i romarnas sätt att organisera armén och industriella revolutionens förutsättningar, klarar inte att hantera nutidens förutsättningar. Nu behövs förmåga att ”leda utan kropp”. Tillit, förståelse och gemensamma mål möjliggör rätt nivå av autonomi och koordination. För att den enskilde medarbetaren ska känna sig motiverad och kunna bidra till verksamhetens utveckling krävs att alla vet vad den egna insatsen betyder i relation till helheten och att man förstår vad som är det yttersta målet med verksamheten. ”Varför” måste länkas till ”vad” och vid behov till ”hur”. Det kräver i sin tur mer av struktur, tydlighet och ordnade begripliga processer som är förutsägbara.

Författarna sammanfattar de viktigaste framgångsfaktorerna för den typ av ledarskap som behövs i vad som i boken kallas TEST-modellen. Namnet TEST utgör i sig ett budskap, sättet att leda kommer framöver vara långt ifrån statiskt. Vi måste våga testa vad som fungerar i den egna verksamheten. De fyra dimensionerna i TEST är:

  • Tillit. Det behövs ömsesidigt förtroende mellan ledare och medarbetare. Kultur och värderingar behöver främja tillit. Inslaget av självledarskap ökar.
  • Empati. Morgondagens ledare behöver väsentligt mer empati när medarbetarna är mer spridda i tid och rum. Ledare behöver lyssna till och samtala med medarbetaren för att hitta den punkt där det som är rationellt för organisationen och det som driver och inspirerar individen möts.
  • Syfte. Den kanske viktigaste förändringen handlar om förmågan att tydliggöra vart vi är på väg. Varför finns verksamheten och vad syftar allt vi gör egentligen till. Enskilda processer, arbetsuppgifter och rutiner – allt behöver sättas in i ett begripligt sammanhang. ”Så och endast så bygger man en motiverad och högpresterande flock.” Utan helhetsperspektiv riskerar vi sluta klaga på de välbekanta stuprören, det enda vi kan överblicka är snarare ett eget sugrör.
  • Tydlighet. Behovet av tydlighet i form av strukturer, rutiner och riktlinjer ökar. Arbetsuppgifter behöver avgränsas, specificeras och definieras, ibland mycket noggrant. För ledare blir det viktigt att kunna förklara uppgifter i tydliga processer och definiera hur och var de bäst genomförs.

En ny typ av ledare kommer att vara mest efterfrågad. I industrialismens barndom stod jurister eller militärer högst i kurs. (Som den brittiska majoren Ivan Hirst som 1945 till 1949 hade uppgiften att skapa ett fungerande Volkswagen). Sedan kom en era när ingenjörerna tog över. Under en period handlade allt om teknik. Därefter började varumärken, effektivitet och finansiell fingerfärdighet stå högst på agendan. Ekonomerna klättrade då i hierarkierna och in i styrelserummen. Framöver kommer ledarna alltmer att hämtas bland de som kan bygga relationer internt och med omvärlden. TEST-modellen handlar mycket om kommunikation. Framtidens ledare är en kommunicerande och berättande ledare. Det är en naturlig följd av en tid när frihet och flexibilitet vinner över ofrihet.

Två slutsatser kan dras när boken sammanfattas ur ett arbetsorganisatoriskt perspektiv. För det första kan vi glömma tillitsbaserat ledarskap som isolerad företeelse. Tillit är en viktig pusselbit, men bara en. Tillit är nödvändigt men otillräckligt för att skapa framtidens arbetsplats. Utan rätt kontext blir satsningarna på tillit mest en lösnäsa. För det andra är ledare och organisationer som saknar förmågan att förstå, designa, leda och kommunicera det värdeskapande systemet i kraftigt underläge. Saknar din verksamhet tillgång till en ”affärsmässig” huvudprocesskarta är det hög tid att skapa en sådan. Om eventuell frånvaro av en sådan inte ens upplevs problematisk är det ännu värre, omedveten inkompetens är det begrepp som då beskriver situationen.

 

Momentum – vad krig, klimatkris och virus förändrar. Kjell A. Nordström & Per Schlingmann, Volante, 2022.

Budskapskvot förtvivlan/hopp: 8/92

Andel utfyllnad och tomgång: 0%

Imponansfaktor: hög